Björn Sundin tror han är smart som relaterar till mina "hemsidor" där min "debatteknik och tonläge" framgår. Att kalla en medborgare för "dyngspridare" på åsiktssidan 23/12 2005 eller att hävda att mina "liberala åsikter blandas med försök att inskränka yttrandefrihet och konstnärlig frihet" i ett mail, är ju inte direkt vad jag skulle kalla lågmält och balanserat.
Att avbryta talare bryskt under nämndsammanträden som nämndordförande (vilket skett vid ett par tillfällen) är ju en klassisk ledartabbe (härskarteknik). Att kalla ut mig från ett möte för att anklaga mig för att "vilja komma åt" honom när jag debatterar i tidningen är ju direkt respektlöst mot yttrandefriheten (vilket skedde i anslutning till möte i stadsdelsutvecklingsgruppen).
Ska jag säga modigt Björn att skriva om mitt tonläge och debatteknik eller ska det rätteligen vara dumdristigt?
1 kommentar:
Det börjar verka kärlek, banne mig!
Skicka en kommentar